Karnevalen i Hammarkullen

Levande kulturarv med rötter och fötter

union%2520jack1_edited_edited.jpg
 
Hammarkullekarnevalen

En levande tradition med rötter och fötter

 

Varje år sedan 1974 har dansgrupper med rötter i olika delar av världen dansat i ett karnevalståg i stadsdelen Hammarkullen i Göteborg. Hammarkullekarnevalen är unik då den skiljer sig från de flesta andra karnevaler i världen på så sätt att dans- och musik-traditioner från olika länder och kulturer möts i ett och samma karnevalståg. 

Ett levande kulturarv med rötter och fötter. 

Karnevalen i Hammarkullen skiljer sig från många andra karnevaler. Den skapas varje år i samspel med olika kulturer och intar Hammarkullen sista helgen i maj.

 

Karnevalen föddes som ett livsbejakande svar på medias negativa skriverier om stadsdelen. Ett nätverk av dansgrupper är Hammarkulle-karnevalens bas. 

Danserna tar ofta avstamp i traditioner med hundraåriga rötter från olika delar av världen. Danser och dräkter berättar en historia om maktförhållanden och orättvisor.

Dansgrupperna tar intryck av varandra och påverkas av samhällets förändring. Karnevalen i Hammarkullen omskapas ständigt. 

Hammarkullen som diaspora

Karnevalen föddes 1974 som ett färgsprakande och livsbejakande svar på de många negativa beskrivningarna av stadsdelen. Än idag är den lokala stolthet som karnevalen ger upphov till ett svar på ett seglivat negativt rykte om Hammarkullen som stadsdel.

Stadsdelen Hammarkullen har präglats av den återkommande karnevalen. Det är svårt att föreställa sig karnevalen utan Hammarkullen och Hammarkullen utan sin karneval. Hammarkullen har genom åren haft en betydande invandring från andra länder och många av de invandrande grupperna har sett karnevalen som ett sätt att visa upp sina danser och sin musik och bidra till lokalsamhället på ett positivt sätt, och som ett sätt att komma med i den lokala gemenskapen. Hammarkullen har inte minst haft en betydande invandring av bolivianer, som färgat karnevalen med sin djupt rotade karnevalstradition. Denna har sedan omtolkats och nyskapats av andra grupper från andra delar av världen.

Karnevalstraditionen har i sin tur en egen global historia som går långt tillbaka i tiden. I olika delar av världen har traditionen att dansa vid speciella tillfällen skapats, omskapats och anpassats till lokala förhållanden. Karnevalen är både ett materiellt och immateriellt kulturarv som kommer till uttryck i Hammarkullen.

Dansgrupperna uppträder inte bara i Hammarkullen utan även på andra platser i Sverige. De deltar även i karnevaler i utlandet. Även utländska dansgrupper presenterar sig i Hammarkullen. En karneval med fötter som förgrenar sig över världen.

Karnevalen lokalt och globalt

Förberedelserna inför karnevalen pågår under hela året. Danserna i Hammarkullekarnevalen tar ofta avstamp i månghundraåriga traditioner. Många danser och dräkter berättar en historia om maktförhållanden, orättvisor och olika roller i samhället eller inom en grupp. Det är ofta den äldre generationen som för traditionen vidare till de yngre deltagarna. Danserna fungerar både identitetsstärkande och som en historik över det som inte får glömmas. Samtidigt är karnevalen ett uppträdande där en djupt rotad kultur presenteras för andra.

Nya danser övas in på kvällar och helger. Unga deltagare introduceras mer informellt i grupperna och lär sig danserna. Deltagarna ingår i nätverk som träffas för att dansa eller för att äta mat tillsammans eller bara för att umgås. En del av dessa är organiserade av föreningar, andra inte – organisationsformen bestäms ofta enligt vad som krävs för att få tillgång till exempelvis lokaler för dansträning eller sociala träffar, eller annat stöd från samhället eller studieförbund.

Dansgrupperna har Hammarkullekarnevalen i slutet av maj som sin start- och slutpunkt för årets dansträning och dräktskapande, men även flera andra högtider eller händelser under året blir höjdpunkter för föreningarna. Det kan handla om nationaldagen i landet som dansen har sitt ursprung i eller nationella och internationella festivaler eller danstävlingar.

Dansen är den samlande kraften

Över tusen dansare uppträder varje år i Hammarkullen till en publik som kan omfatta 70 000 personer.

Dansgrupperna tar intryck av och påverkar varandra men också av händelser i det omgivande samhället. Gamla traditioner kläs i ny dräkt. Danser från länder och områden som tidigare inte haft någon karnevalstradition genomgår en omvandling för att kunna delta i karnevalen. Nya attribut läggs till och andra tas ifrån i takt med att trender och generationer skiftar. Hammarkullekarnevalen är i ständig förändring. Kontinuiteten finns i den samlande kraften och i glädjen i dansen. Genom att delta visar man att man är delaktig i en gemenskap som inte självklart begränsas av administrativa gränser.

Det finns en fristående kommitté som organiserar karnevalen varje år (föreningssammanslutningen Hamsams gren Karnevalskommittén). Denna har en anställd person och en grupp av administratörer som organiserar allt det som följer av en händelse som samlar tiotusentals människor under en och samma helg på samma ställe, exempelvis hygien, säkerhet och scen för dansuppvisningar. Denna organisation får idag anslag av kulturnämnden i Göteborgs Stad.

Karnevalens historia

Hammarkullekarnevalen startade som en vårfest i stadsdelen Hammarkullen. Snart anslöt sig grupper som invandrat från andra delar av världen – inte minst av grupper från Bolivia, som i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet gav Hammarkullekarnevalen dess tydliga inramning av just karneval.

Se mer om Hammarkullekarnevalens historia i filmen om karnevalen ovan. Se även litteratur.

Den globala karnevalstraditionens historia är omstridd och tolkas ofta utifrån lokala förhållanden. Michael Bachtins tolkning i ”Rabelais och skrattets historia” om att karnevalen är människornas andra liv som baseras på skrattet är vanligen accepterad som utgångspunkt i akademiska kretsar. Karnevalen ses som ett firande av dualism, motsägelser och blandade känslor. Den är viktig som rekreation

 

Levande tradition

Den drivkraft och tradition som gör att Hammarkullen har ett flera timmar långt karnevalståg varje år är i högsta grad levande. Dansgrupperna kommer att samlas till karneval sista helgen i maj oavsett om det finns en organisation som arrangerar eller ej. För att genomföras på ett sätt som lever upp till samhällets regler och bestämmelser kring utrymningsplaner, säkerhet, hygien och miljöbestämmelser krävs däremot bidrag och sponsorer.

 
 

Llamerada - lamaskötarens dans